En annorlunda vänskap

Jag har en vän som jag inte pratar med så speciellt ofta och den händer väldigt sällan att vi träffas. Men sen var tredje/fjärde månad sådär så slår han en signal, inte för att han vill något speciellt utan bara för att se så att jag lever och att allt är bra. Så pratar vi i en halvtimme timme sådär om våra liv. Sen lägger vi på och sen råder det tystnad i ytterligare några månader. Sen rings vi igen.
Men jag måste säga att jag uppskattar denna vänskap väldigt mycket ändå. Den är sporadisk men ändå stabil och regelbunden.